Hjärtinfarkt
En blodpropp i ett kranskärl leder till att en del av hjärtmuskelvävnader dör - det uppstår en hjärtinfarkt.
Bröstsmärta i samband med hjärtinfarkt lindras ofta inte av nitroglycerin. Illamående och kräkningar kan följa med bröstsmärtor, i synnerhet i samband med en större hjärtinfarkt.
Värktabletter och hjärtinfarkt
IPREN, VOLTAREN OCH CELEBRA ÖKAR RISKEN FÖR HJÄRTINFARKT Regelbundet intag av värktabletter som till exempel Ipren och Voltaren medför ökad risk för att drabbas av hjärtinfarkt. Celebra uppvisar också en viss ökad risk. I USA avråds hjärtsjuka att använda så kallade NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska medel) som består av femton olika preparatgrupper, bland dem välkända produkter som Ipren, Brufen, Voltaren och Naproxen. En förklaring till ökad försäljning av Ipren anses vara tv-reklamen med Iprenmannen.
Kalktabletter och hjärtinfarkt
REGELBUNDET KALCIUMTILLSKOTT ÖKAR RISKEN ATT DRABBAS AV HJÄRTINFARKT ELLER STROKE En stor internationell studie visar att de som regelbundet får ett tillskott kalcium drabbas oftare av infarkt och stroke. Det är väldigt många som tar kalktabletter vilket gör att hälsorisken på befolkningsnivå är stor om vinsten inte är så stor.
Stress och hjärtinfarkt
HÖGA VÄRDEN AV STRESSHORMONET KORTISOL - DEN STARKASTE RISKFAKTORN FÖR HJÄRTINFARKT Forskningen har visat att stress är en större riskfaktor för att drabbas av hjärtinfarkt än diabetes, högt blodtryck och rökning. Ett sätt att mäta stress kan vara genom att mäta halten av kortisol i hårstrån. Höga halter av kortisol i urin ger en flerfaldigt ökad risk för död i hjärtsjukdom.
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt i samband med akut hjärtinfarkt uppstår när 20% till 25% eller mer av vänster hjärtkammare är drabbad. Den förekommer i upp till 50% av patienterna.
Hjärtat förlorar en del av sin pumpförmåga varför vatten börjar samlas i kroppen bland annat i lungorna och benen. Man får andningssvårigheter och noterar så småningom bland annat en svullnad i underbenen.
Utredningsstrategi
Diagnos hjärtinfarkt
Diagnos hjärtinfarkt ställs med hjälp av sjukdomshistoria, fysikalisk undersökning, EKG-tolkning och kontroll av hjärtskademarkörer.
Arbetsprov
Om bröstsmärtan uppstår vid ansträngning och lindras av vila är det inte ovanligt att man beställer ett arbetsprov. Under arbetsprovet försöker man provocera fram bröstsmärtor under kontrollerade former och samtidigt dokumentera EKG-förändringar vilket kan bekräfta den kliniska diagnosen - ansträngning angina.
Ultraljudsundersökning av hjärtat (EKO)
Ultraljudsundersökning av hjärtat är särskilt viktigt att göra i anslutning till och efter en hjärtinfarkt för att bland annat se om hjärtats pumpförmåga har försämrats.
Myocardscintigrafi
Om ett arbetsprov är inkonklusivt som till exempel att man får bröstsmärtor utan EKG-förändringar eller att det förekommer EKG-förändringar utan bröstsmärta kan en myocardscintigrafi vara av stor hjälp.
Långtids-EKG registrering
Patienten som har återkommande besvär med bröstsmärtor i vila, men aldrig vid ansträngning, utgör ett svårare problem.
Om arbetsprov är klart negativt kan långtids-EKG registrering vara nästa steg. Om man noterar så kallade ST-höjningar eller ST-sänkningar av övergående karaktär i anslutning till bröstsmärtor kan det väcka misstankar om vasospastisk kärlkramp eller spasmangina.
Kranskärlsröntgen
Hjärtkateterisering med selektiv kranskärlsröntgen är det mest informativa och pålitliga diagnostiska testet för kranskärlssjukdom. Detta är dock varken möjligt eller kostnadseffektivt för många patienter, särskilt de med atypiska bröstsmärtor.
Denna undersökningsmetod är aktuell i första hand för patienter med misstänkt höggradig förträngning i kranskärlen.
Kranskärlsintervention
PCI - perkutan koronarintervention
Patienter med instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt bör utredas med tidig (helst < 48 tim) kranskärlsröntgen och vid behov genomgå kranskärlsintervention i form av perkutan koronarintervention (PCI). Om patienten har enstaka förträngningar i kranskärlen görs vanligtvis en så kallad ballongvidgning PTA (Percutan Transluminell Angioplastic) med eventuell stent-insättning (ett metallnät placeras i kranskärlet som gör att blodet passerar fritt genom kärlet). Om det finns flera förträngningar kan det bli aktuellt med en bypass-operation.
CABG (Coronary artery bypass graft)
Om man har flera förträngningar i olika kranskärl som inte lämpliga för åtgärd med ballongvidgning och stent-insättning kan det bli en fråga om en kranskärlsoperation (bypass-operation). Mindre blodkärl från benen och bröstkorgens insida används för att leda blodet från stora kroppspulsådern till hjärtat så att blodet riktas förbi förträngningarna i kranskärlen.
Läkemedel vid kranskärlssjukdom
Nitrater (till exempel tabletter Nitromex, Glytrin spray, Imdur osv)
- har en kärlvidgande effekt på kranskärlen
- biverkningar: huvudvärk, rodnad, lågt blodtryck och yrsel
Betablockerare (till exempel tabletter Seloken ZOC, Metoprolol, Bisoprolol, Kredex osv)
- minskar hjärtfrekvensen, sänker blodtrycket och minskar hjärtats syrgasbehov
- abrupt utsättning av alla betablockerare bör undvikas
Kalciumantagonister (till exempel tabletter Norvasc, Cardizem, Verapamil osv)
- används ofta vid stabil kärlkramp, spasmangina eller när betablockerare inte har givit önskad effekt eller är olämpliga
ACE-hämmare (tabletter Triatec, Ramipril, Enalapril osv)
- ges till patienter med högt blodtryck, diabetes eller hjärtats sviktande pumpförmåga
Blodfettsänkande läkemedel (till exempel tabletter Simvastatin, Lipitor, Crestor osv)
- förhöjda blodfetter är en riskfaktor för utveckling av kranskärlssjukdom
Acetylsalicylsyra (till exempel tabletter Trombyl)
- hindrar att blodplättarna börjar klibba ihop sig vilket är ett förstadium till proppbildning
Clopidogrel (tabletter Plavix)
- kombineras med tabletter Trombyl efter att man har lagt in ett så kallat stent (metallnät) i kranskärlet
Prasugrel (tabletter Efient)
- kombineras med tabletter Trombyl framför allt vid så kallade framväggsinfarkter, in-stent stenoser (proppbildningar i själva stentet) och på patienter med diabetes och hjärtinfarkt
BRILIQUE
BRILIQUE MINSKAR RISKEN ATT DÖ I HJÄRTKÄRLSJUKDOM Brilique påverkar blodplättarna så att de har svårare att klumpa ihop sig vilket ingår i förstadium till proppbildning. Om blodproppen stänger av ett kärl i hjärtat drabbas man av en hjärtinfarkt. Brilique används vid en hjärtinfarkt och instabil kärlkramp och minskar risken för att man ska få ytterligare en hjärtinfarkt eller en stroke eller dö i hjärtkärlsjukdom. Vanliga biverkningar: andfåddhet, näsblödning, svart avföring, blåmärken, kraftigare blödning än normalt efter en operation. En fruktad komplikation är hjärnblödning. Kontakta läkare omedelbart om du märker bland annat plötslig domning eller svaghet i armen, benet eller ansiktet, plötslig förvirring, svårigheter att tala eller förstå andra, plötslig yrsel eller plötslig svår huvudvärk. Brilique ingår i läkemedelsförmånerna från och med den 9 juni 2011.
Livsstilsförändringar
- Rökstopp
- Kostförändringar (öka intag av grönsaker, fisk, olivolja och nötter)
- Viktnedgång vid övervikt/fetma
- Motion (promenad 30 minuter per dag minst fem dagar i veckan)
- Stresshantering
- Regelbundna kontroller av blodtryck, blodsocker och blodfetter
Det är viktigt att diskutera eventuella förändringar i livsstilen och kosten med patienten och den närmaste familjen. Patienten bör uppmuntras att sluta röka, gå ner i vikt, och lipidprofilen bör utvärderas. Även mild hypertoni bör behandlas.
Trots att fetma inte är en oberoende riskfaktor, är det rimligt att råda patienten att inta en sund kroppsvikt, vilket positivt kommer att påverka behandlingen av andra riskfaktorer såsom högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter.
Sex efter en hjärtinfarkt
ETT LIV I CELIBAT - HELT I ONÖDAN Många som överlevt en hjärtinfarkt undviker sex med sin partner under lång tid på grund av övertygelse om att sex kunde utlösa en ny dödlig hjärtinfarkt. Sex efter genomgången hjärtinfarkt anses vara ofarligt så fort patienten kan gå uppför några trappor utan att erfara någon obehagskänsla från bröstkorgen.
Yoga och hjärtpatienters välbefinnande
MEDICINSK YOGA, KUNDALINIYOGA Sextio patienter på hjärtkliniken på Danderyds sjukhus lottades redan efter ett par veckor efter infarkten att delta i en studie där hälften av dem fick gå i yogaklass och hälften av dem fick sjukgymnastik. Hjärtpatienter som har utövat medicinsk yoga förbättrades ovanligt snabbt. Deras blodtryck sänktes, stressnivåerna sjönk och det allmänna välbefinnandet ökade redan efter ett par tre veckor.
Tandborstning bra för hjärtat!
DÅLIG MUNHYGIEN OCH RISKEN ATT DRABBAS AV HJÄRTINFARKT Inflammation i tandköttet kan trigga inflammation även i andra kärl i kroppen. I en studie fick ca 11000 vuxna personer i Skottland svara på frågor om bland annat tandvårdsrutiner. De som borstade tänderna mindre än två gånger dagligen löpte 70 procent ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med de andra.
Dressler's syndrome
Dressler's syndrome karaktäriseras av feber, förhöjda inflammationsparametrar och andningskorrelerad bröstsmärta som vanligtvis kommer inom två till sex veckor efter hjärtinfarkt.
Det tros ha ett autoimmunt ursprung.
Tillståndet behandlas initialt med acetylsalicylsyra och vid utebliven effekt används kortikosteroider i nedtrappning.
Ryggmärgsstimulering
SCS - spinal cord stimulation
Svår symptomgivande kärlkramp, trots optimal läkemedels- och invasiv terapi (ballongvidgning, stent-insättning, bypass-operation) definieras som refraktär kärlkramp. Patienter kan vara icke lämpliga för revaskularisering även på grund av ogynnsam kranskärlsanatomi med multipla perifera förträngningar i kranskärlen. Det kan vara kontraindicerat med kirurgi även på patienter med multipla sjukdomar, såsom demens, stroke, lungsjukdom, njursjukdom och grav fetma.
Ryggmärgsstimulering har i flera studier påvisats ha positiva effekter vid refraktär kärlkramp i form av symtomlindring och förbättrad livskvalité. Ryggmärgsstimulatorn liknar en pacemaker med den skillnaden att elektroden ligger nära ryggmärgen i stället för i hjärtat.
Ryggmärgsstimulering möjliggör smärtlindring genom att smärtimpulserna ändras innan de når hjärnans smärtcentrum.
Patienten har möjlighet att själv styra stimuleringen via en fjärrkontroll. Därmed kan stimuleringen anpassas för bland annat olika grader av fysisk ansträngning.
RYGGMÄRGSSTIMULERING MOT SVÅRBEHANDLAD KÄRLKRAMP Ryggmärgsstimulering (eller "SCS - spinal cord stimulation" på engelska) är en mindre känd metod mot svårbehandlad kärlkramp. Patienter som lämpar sig för den här metoden är de som har sina kärlkrampsbesvär kvar trots optimal medicinering, ballongvidgning eller bypassoperation. Med SCS stimulerar man ett begränsat område i ryggmärgen med hjälp av svaga elektriska impulser som tar bort smärtan från kärlkramp. Resultatet blir en ökad livskvalitet.
