Kärlkramp (angina pectoris)

Bröstsmärtan som anses vara typisk för kärlkramp är smärtan som kommer vid fysisk ansträngning. Kärlkramp heter angina pectoris på latin vilket betyder "trångt bröst".

Alla har haft ont i bröstet någon gång i livet. Medan bröstsmärtor är i de flesta fall harmlösa kan de ibland tyda på en mer allvarlig sjukdom framför allt kranskärlsjukdom som kan kräva en akut undersökning och behandling.

Varför får man kärlkramp?

Åderförkalkning - en generell sjukdom

Ateroskleros eller åderförkalkning innebär ansamling av bland annat blodfetter i kärlväggarna. Följaktligen blir kärlväggen tjockare. Så småningom blir blodflödet genom kärlet påverkat då ett så kallat plack bildas.

Blodfetterna spelar en betydande roll i plackbildning där höga blodnivåer av LDL ("det onda kolesterolet") leder till att det innersta lagret av kärlväggen skadas. Detta leder så småningom till en plackbildning och placket får så småningom en tendens att spricka och initiera proppbildning. Blodflödet genom kärlet upphör, allvarlig syrebrist uppstår och den delen av till exempel hjärtmuskeln som finns bakom proppen riskerar att gå förlorad.

Om detta händer i hjärtat drabbas man av en hjärtinfarkt och om detta händer i hjärnan så drabbas man av en stroke. Det är därför hjärtinfarkt och stroke kallas för åderförkalkningssjukdomar. Där tillhör också stabil och instabil kärlkramp, hjärtsvikt, plötslig död till följd av hjärtrytmrubbningar och kärlsjukdomar i nedre extremiteterna som kallas också "fönstertittarsjukan".

Åderförkalkning är alltså en process som i princip angriper alla kärl i kroppen. Har man dålig cirkulation i benen löper man större risk att insjukna i hjärtinfarkt och stroke och tvärtom.

Andra orsaker till kärlkramp

Åderförkalkning är den dominerande men absolut inte den enda orsaken till kärlkramp.

Andra hjärtsjukdomar som kan ge bröstsmärtor inkluderar:

• klaffel (som till exempel aortastenos eller mitralisklaffstenos)
• spasmangina (kranskärlen tillfälligt drar ihop sig och därmed minskar blodtillförsel till hjärtat)
• hypertrofisk kardiomyopati (en förtjockning av hjärtat där både ärftlighet och obehandlat högt blodtryck kan bland annat spela roll)

Övriga utlösande faktorer för kärlkramp

Övriga sjukdomar som kan vara utlösande faktorer för kärlkramp:

• svår blodbrist
• överfunktion i köldkörtel (tyreotoxikos)
• snabb hjärtrytm
• infektion

Fem livshotande orsaker till bröstsmärta

• AKS - akut kranskärlssjukdom (instabil kärlkramp, hjärtinfarkt)
• Dissektion i den stora kroppspulsådern
• Propp i lungan
• Pneumothorax
• Sprucken matstrupe

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom

Modifierbara riskfaktorer

• Rökning
• Högt blodtryck
• Diabetes mellitus
• Höga blodfetter
• Stress

Icke modifierbara riskfaktorer

• Hereditet för hjärtkärlsjukdom
• Manligt kön
• Hög ålder

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt och hjärtdöd och det beror på östrogenets skyddande effekt. Undantag är dock kvinnor som har utvecklat diabetes.

Symptom vid kranskärlssjukdom

• relativt plötsligt uppkommen, tryckande, kramande, intensiv smärta i bröstet, vanligen bakom bröstbenet eller över hjärtat som kan stråla ut i armarna, oftast vänster, eller till käken, halsen eller ryggen
• kallsvett
• svår andfåddhet
• svaghet, illamående, kräkning
• svimning
• rädsla och ångest
• inga symtom!!!

Observera att kranskärlssjukdom kan förekomma utan några bröstsmärtor hos till exempel patienter med diabetes. Orsaken är nervskada kopplad till grundsjukdomen. Mest framträdande symptom på kranskärlssjukdom i sådana fall är andfåddhet och trötthet.

Även kvinnor upplever vid kranskärlssjukdom ofta mer diffusa symptom som till exempel hjärtklappning, illamående, kräkningar, magont, ryggont eller ångest.

Bröstsmärta typisk för kärlkramp

Bröstsmärta som anses vara typisk för kärlkramp är smärta som kommer vid fysisk ansträngning, varar 1-5 minuter och kanske upp till 10 minuter och lindras av vila.

Kärlkramp kan uppträda efter plötslig exponering för kyla, eller efter en tung måltid. Kärlkrampen kan förekomma även i vila utan uppenbar provokation eller när patienten sover.

Beteckning AKS - akut kranskärlssjukdom

I litteraturen förekommer ofta beteckningen AKS - akut kranskärlssjukdom ("ACS - acute coronary syndrome" på engelska). Med detta menar man hjärtinfarkt, instabil kärlkramp och plötslig död på grund av hjärtrytmrubbning utlöst av syrebristen i hjärtmuskeln.

Stabil kärlkramp

Vid stabil kärlkramp skall symptomen vara oförändrade i minst ett par månader.

Bröstsmärta är förutsägbar och kommer efter viss grad av fysisk/psykisk ansträngning samt försvinner i vila eller efter bruk av nitroglycerinspray.

Instabil kärlkramp

Instabil kärlkramp definieras som:

• nytillkommen kärlkramp med lättutlösta besvär eller
• en stabil kärlkramp som börjat komma oftare, varar längre och ger mer intensiva bröstsmärtor jämfört med tidigare eller
• förekomst av kärlkramp i vila

Bröstsmärtor som kommer i vila eller efter lätt ansträngning kräver en akut läkarbedömning och ställningstagande till adekvat behandling.

Spasmangina - Prinzmetal's angina

Spasmangina kännetecknas av en bröstsmärta som kommer i vila och, till skillnad från instabil kärlkramp inte vid fysisk ansträngning eller psykisk stress. Smärtan förekommer ofta nattetid mellan midnatt och morgon.

Spasmangina tenderar att vara vanligare hos kvinnor och kan förekomma även hos yngre personer. I omkring 25% av fallen är den förenad med andra så kallade vasospastiska sjukdomar/tecken såsom migrän och Raynauds fenomen.

Behandlingen består av nitrater och kalciumblockerare som bland annat har en kärlvidgande effekt på kranskärlen.

Tänk på att man kan ha både spasmangina och ansträngningsutlöst kärlkramp.